LABYRINTES HEMLIGHET

Boken kan lånas på bibliotek och den finns också som e-bok och som ljudbok. Den nominerades för priset "Spårhunden" för årets bästa barn- och ungdomsdeckare.

LITE FAKTA:

VAR: En stor spöklig herrgård, Branteholm, vid en klippkant ovanför havet i södra Sverige

HUVUDPERSON: Bonussyskonen NIKKI och OLIVER, båda 13 år

ÅRSTID: Sommarlov

INSPIRATIONSKÄLLA: Ungdomsdeckare som jag själv slukade i yngre tonåren. De utspelade sig nästan alltid på sommaren. Ungdomarna tvingades ofta tillbringa sommaren hos någon grinig äldre släkting på en plats långt ifrån kompisar. De innehöll nagelbitande spänning  med mystiska, spökliga händelser (mest) på nätterna. Huvudpersonerna var för nyfikna och kunde inte hålla sig ifrån farliga platser (som de vuxna varnade dem för). De konfronterades med otäcka typer och utsatte sig till slut i livsfara. Böckerna innehöll ofta trånga tunnlar, mörka grottor och igenvuxna labyrinter där man lätt kunde gå vilse.

   Om allt detta som fängslade mig så mycket när jag läste att jag kunde glömma tid och rum skrev jag "Labyrintens hemlighet".        

Kort om INNEHÅLLET: 

Nikki och Oliver tvingas bo hos en gammal släkting på herrgården Branteholm. Omgivningen är spännande, men de är strängt förbjudna att vistas i delar av herrgården. Framför allt varnas de för att försöka ta sig in i den igenvuxna - livsfarliga - labyrinten vid klippkanten. 

   Men snart börjar det hända märkliga saker. Någon smyger omkring på herrgårdens ägor på nätterna. Mörka skuggor rör sig i rummen där ingen får vistas. Och mystiska ljus blinkar - mitt i den oigenomträngliga labyrinten.          

  Inne i rummet var allt murrigt och mörkt. Tapeterna, golvet och möblerna. Utanför fönstret bredde labyrinten ut sig som en jättelik skugga på klippan. I dess bortersta hörn lyste ett svagt ljus mellan buskarna. Det flackade inte, utan brann med ett stadigt sken.

  - Det är nån inne i huset, viskade Oliver.

  Varför han viskade visste han inte. Ingen kunde ändå höra dem.

  - Det kan vara ... ett spöke, sa Nikki med låtsasskrämd röst.

  Just då slocknade ljuset. Trots att Nikki skojade kände Oliver en ilning längs ryggraden. Natten förvandlade buskarna till skuggor som rörde sig långsamt som i en mardröm. Det var något kusligt över den mörka labyrinten. Den ruvade på en hemlighet. Någon hade dött där...