Eviga glömskans allé fick priset "Spårhunden" för årets bästa barn- och ungdomsdeckare. Den kan lånas på bibliotek och den finns också som talbok. Den kan också köpas via näthandeln som pappersbok (häftad) eller som e-bok
LITE
FAKTA:
VAR:
Tullinge, Tumba
HUVUDPERSON:
Alexa. 16 år. Går på årskurs 1 på Tumba Gymnasium
ÅRSTID:
Vinter
INSPIRATIONSKÄLLA:
Brott mot åldringar (I en ungdomsbok? - JA!)
Några av de mest avskyvärda brotten begås mot hjälplösa offer: barn, handikappade, åldringar. Dessa brott drabbar i allra högsta grad också deras anhöriga.
Alexa är van vid att klara sig på egen hand då hennes mamma är ofta bortrest, men mormor är Alexas stora stöd och klippa. Men plötsligt är det något som inte stämmer med mormor. Hon uppför sig konstigt och börjar avslöja mörka hemligheter. Dessutom smyger någon omkring på mormors stora tomt.
Plötsligt känns inte det ödsliga huset lika tryggt som förut.
Blomsterbo höjde sig ur drivorna med svarta fönster. Det var nästan som om alla färger hade försvunnit. Det fanns bara vit snö som glittrade i det svaga månskenet. Jag stod huttrande i kylan. Motstridiga känslor kämpade om makten över mig. Rädsla och vidskepelse mot sunt förnuft. Varför var jag så rädd...?"
Foto: Tina Jacobsson |
"Plötsligt vaknade jag av ett ljud. Först visste jag inte om jag bara hade drömt. Jag lyssnade. sedan hördes det igen. Hasande steg närmade sig min stängda dörr. Var det mormor? Problemet var att hon inte längre kunde ta sig uppför trappan!
Jag vågade knappt andas men vek sedan undan täcket och satte ner fötterna på golvet. Med smygande steg tog jag mig till dörren och tryckte örat mot den. Utanför hördes tunga andetag. Någon stod på andra sidan! Nackhåret reste sig och rädslan gjorde mig yr."
Foto: Tina Jacobsson |
Lite romantik finns det också:
- En gång till, sa jag.
Men mest spänning: "Kallsvetten bröt fram och hjärtat hamrade så hårt att jag trodde att det skulle hoppa ur bröstet. Jag tvekade, men tog sedan sats och fortsatte över det brunmålade betonggolvet, allt längre in.
Någon satt på en stol med ett huckle på huvudet och med ryggen mot mig. Plötsligt skar en metallisk skräll genom tystnaden. Jag hade gått rakt mot en torkställning. Den föll ner framför mina fötter. Just då vände sig figuren om. Ett blekt ansikte skymtade under hucklets skuggor och svarta ögon borrade sig in i mina..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar