Boken kan lånas på bibliotek och den finns också som e-bok och som ljudbok. Den nominerades för priset "Spårhunden" för årets bästa barn- och ungdomsdeckare.
LITE FAKTA:
VAR: En stor
spöklig herrgård, Branteholm, vid en klippkant ovanför havet i södra Sverige
HUVUDPERSON:
Bonussyskonen NIKKI och OLIVER, båda 13 år
ÅRSTID: Sommarlov
INSPIRATIONSKÄLLA:
Ungdomsdeckare som jag själv slukade i yngre tonåren. De utspelade sig nästan
alltid på sommaren. Ungdomarna tvingades ofta tillbringa sommaren hos någon
grinig äldre släkting på en plats långt ifrån kompisar. De innehöll nagelbitande
spänning med mystiska, spökliga
händelser (mest) på nätterna. Huvudpersonerna var för nyfikna och kunde inte
hålla sig ifrån farliga platser (som de vuxna varnade dem för). De
konfronterades med otäcka typer och utsatte sig till slut i livsfara. Böckerna
innehöll ofta trånga tunnlar, mörka grottor och igenvuxna labyrinter där man
lätt kunde gå vilse.
Om allt detta som fängslade mig så mycket när
jag läste att jag kunde glömma tid och rum skrev jag "Labyrintens
hemlighet".
Kort om INNEHÅLLET:
Nikki och Oliver tvingas bo hos en gammal släkting på herrgården Branteholm. Omgivningen är spännande, men de är strängt förbjudna att vistas i delar av herrgården. Framför allt varnas de för att försöka ta sig in i den igenvuxna - livsfarliga - labyrinten vid klippkanten.
Men snart börjar det hända märkliga saker. Någon
smyger omkring på herrgårdens ägor på nätterna. Mörka skuggor rör sig i rummen
där ingen får vistas. Och mystiska ljus blinkar - mitt i den oigenomträngliga labyrinten.
Inne i rummet var allt murrigt och mörkt. Tapeterna, golvet och möblerna. Utanför fönstret bredde labyrinten ut sig som en jättelik skugga på klippan. I dess bortersta hörn lyste ett svagt ljus mellan buskarna. Det flackade inte, utan brann med ett stadigt sken.
- Det är nån inne i huset, viskade Oliver.
Varför han viskade visste han inte. Ingen
kunde ändå höra dem.
- Det kan vara ... ett spöke, sa Nikki med
låtsasskrämd röst.
Just då slocknade ljuset. Trots att Nikki skojade kände Oliver en ilning längs ryggraden. Natten förvandlade buskarna till skuggor som rörde sig långsamt som i en mardröm. Det var något kusligt över den mörka labyrinten. Den ruvade på en hemlighet. Någon hade dött där...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar