"Han kallar sig Esmeralda" Miljöer/fakta

Boken kan lånas på bibliotek och den finns också som talbok. Den kan också köpas via näthandeln som pappersbok (häftad) eller som e-bok 

Det finns läsförståelsefrågor till boken. Beställ (gratis) från mig:

ritta_jacobsson@hotmail.com

LITE FAKTA:

VAR: Tumba, Uttran, Tuna, Salem

HUVUDPERSONER: Selena och Magne. 16 år. Går på årskurs 1 på Tumba Gymnasium. Vi följer också Fannys öde i berättelsen.

ÅRSTID: Höst

INSPIRATIONSKÄLLA: Nätkränkningar, Nättroll/pedofiler

Alltför många ungdomar har blivit kränkta ute på nätet. De har blivit hånade och kallats värdelösa, det har sprits lögner och kränkande, pinsamma bilder om dem, några har blivit hotade. Gärningarna kan begås av ens klasskompis, granne eller någon man trott var ens vän. Sådant kan förstöra en ung människas liv.

  Godtrogna ungdomar har också utnyttjats av hänsynslösa vuxna, som uppger sig vara i samma ålder. De nästlar sig in i en ung människas liv, vinner ens förtroende för att sedan steg för steg locka och lura och så småningom tvinga en att begå sexuella handlingar som man skäms för. Och - om de filmas, vilket ofta händer - kan finns kvar ute på nätet i aviga tider.     

Precis som Fanny hade tjejen dragit håret en bit över ena kinden så att ansiktet skulle se smalare ut. Hon hade till och med ett litet födelsemärke på kinden. Fast i Fannys ansikte satt pricken ovanför munnen."

Vi får också följa Fannys öde i boken. Detta händer senare: 

"Fanny låg kvar på den stinkande madrassen i källaren. Den smala glasrutan släppte in svagt ljus. Var natten över eller var det månen som lyste så starkt?
   En kort stund fick hennes tankar vara i fred. Sedan dök de sjuka, vidriga minnesbilderna upp i hjärnan igen som en explosion. Det var hon själv som hade gjort allt det där hemska. Hon kunde knappt ta in det.
   Det fanns folk som tyckte om att titta på sånt enligt honom.
   Hon skulle aldrig kunna radera bilderna ur sitt minne." 

Musikpaviljongen ovanför Tumba Bruk

"Benen förde Magne vidare, uppför en backe bakom en bom. I krönet planade marken ut och träden glesnade. Målet skymtade redan på höjden. Zentas favoritplats, en åttakantig paviljong byggd på stengrund och rikligt dekorerad med snickarglädje."

"Selenas" hus i Uttran

"Selenas röst avbröt Magnes tankar.

- Vi bor därborta. I det där vita huset på höjden"

ZENTA = min dalmatiner Buselina 

"Dagen som aldrig borde få komma var här. Zenta var över tretton. En dalmatiner brukade inte leva längre än så. 

  Magne sträckte ut handen och strök över den sträva, vita pälsen med de svarta fläckarna tills rummet blev suddigt."

  "Selena och Magne följde vägen genom Tumba bruksområdet förbi de ljusrappade bostadshusen och museibyggnaderna."

Tumba bruksmuseum- om Sveriges sedelhistoria, tillverkning och de människor som levt och arbetat på Tumba pappersbruk och de andra som behövdes för att det lilla samhället runt bruket skulle fungera. Man kan provsitta i bänkarna i den lilla charmiga skolan eller i brandbilen på den gamla brandstation. Många föddes, gick i skola, handlade och odlade sin mat, bildade familj och dog här.

Tumba gymnasium

  

"Selena spanade runt i korridoren, letade i uppehållsrummet. Platserna i träsofforna och den svängda soffan med de brokiga sätena var upptagna. Men ingen Magne."

"Selena fortsatte runt hörnet och fick syn på Magne precis när han passerade ingången till Tumbascenen."

Tumba gymnasium/Tumbascenen

Tuna

   "Dina kompisar tycker väl inte att jag är fin nog för dig för att jag bor där ...

   Magne pekade mot de vita höghusen på andra sidan gärdet.

  - ... och inte i Uttran."

Söderby i Salem

"Söderby låg uppe på en ås längs vägen mot Salen. Den drygt hundra meter långa byggnaden med beige rappning dominerade synfältet ovanför backen. Huset hade varit Sveriges största sanatorium för tuberkulossjuka men hade byggts om till bostadsrätter. Samtidigt hade det vuxit upp ett helt nytt bostadsområde runtomkring med villor och flerfamiljshus."

En trappa upp från Strandvägen i Uttran

"Selena hade hunnit fram till den långa branta trätrappan upp till villorna ovanför Strandvägen när hon hörde en bilmotor bakom sig..." 

   .... vad händer sedan? Bilen stannar och... 

"plötsligt kände Selena en konstig stickande lukt och en trasa pressades över hennes näsa och mun.

   Hon fäktade vilt ett ögonblick.

   Sedan blev allt svart." 

"Månen gömde sig bakom en slöja av moln, men lyste hjälpligt hennes väg. Något annat ljus såg hon inte. Det var verkligen ödsligt. Ingen trafik., inga tecken på liv överhuvudtaget. Strumporna var redan kalla och blöta och stegen blev allt tyngre. Frestelsen att stanna ökade för varje steg."